månadsarkiv: juli 2008

Katolsk biskop bloggar

Den katolska biskopen Anders Arborelius bloggar den här veckan veckan från Sydney och världsungdomsdagarna.

Det är föredömligt. Och roligt att man, i världens kanske mest traditionella organisation, ger biskopen den lite avslappnade titeln ”biskopanders” i url:en.

Läs bloggen här:

http://biskopanderssydney.blogspot.com/

 

Uppdaterat:
Det där med ”biskopanders” var tydligen vanligare än jag trodde. Eller standard till och med. Dåså. Där avslöjades nivån på min kunskap om Katolska kyrkan. Men jag är fortfarande fascinerad över att man kan säga biskopsanders! Det låter så skönt! Som att säga Kungcalle till Hans Majestät Carl den sextonde Gustaf. Crazy, liksom.

Englas mamma bloggar för sanningens skull

I helgen orkade inte Englas mamma med att tidningar och kvällspress gav sin egen version av henne, hennes känslor och ”sanning”. Så hon startade en blogg.

”Jag går upp och sätter mig vid datorn funderar på om jag ska skriva i stället för att ligga och tänka ,jag har många tankar på samhället och på sånt som jag känner att det är mitt ansvar att få fram för det är inte klokt hur vissa saker fungerar.”

I bloggen skriver hon vidare om den enorma smärta över att tidningar och särskilt kvällstidningar granskar det som säljer och inte nödvändigtvis sanningen eller det som, i hennes ögon, behöver granskas.

Och särskilt intressant blir det om yttrandefriheten. Hon beskriver där problematiken i att en polis kan läcka en nyhet till media, mot en summa pengar, utan att sedan få efterforskas. Den lag som är ett vackert fundament blir helt plötsligt perverterat för en mamma som inte vill att varje detalj i en fruktansvärd mordutredning ska bli något smaskigt för svensken att förfasas åt.

”Alla har något som heter yttrandefrihet så att media ska kunna granska samhället ,märkligt att vi på 2000-talet inte ska kunna ha en myndighet som kan göra det och samtidigt skydda brottsoffren från att bli uthängda i press på laglig grund eller att utredningar blir förstörda.”

Och kanske gjorde hon det allra smartaste som kunde göras. Att starta en blogg. Att låta hennes egna ord stå ocensurerade och oredigerade för allmänheten att ta del av.

Och att bloggen spelar roll och har genomslagskraft bevisades snabbt av Sydsvenskans artikel om bloggen. Helt plötsligt får den nyhetsvärde. Eller ”sanningsvärde”.

 

Allt det här gör mig upprymd. Det maktinstrument som bloggen har blivit för medborgaren. För den som inte sitter på en tidningsredaktion och den som saknar kändispoäng. Begreppet sanning, som så ofta fått stryka på foten för kommers och kamp om läsare, har fått en sagolik comeback.

Det är nästan rörande. Eller åtminstone väldigt hoppingivande.

 

Läs Englas blogg:
http://englasmamma.blogspot.com/

Dagens webbtips

För oss mellanmjölkssvenskar finns det massor av små sajter och bloggar som är en skön paus för vardagsskratt. Själv har jag hittat fastnat för en ny favorit: Failblog.

En sajt som listar misslyckanden i bild och film. Vardagsgrejer som blir lite tokiga, helt enkelt.

Deras poängterande av facebookproblematiken är numera en klassiker;

deras små iaktagelsebilder mysroliga;

och deras videoklipp så pinsamma små händelser fnissiga;

Men särskilt betuttad (visst är det ett underanvänt ord?) blev jag i deras senaste bidrag. En bild från Kina, som tydligen använt ett engelskt översättarprogram datorprogram för att översätta en kinesisk text. En ruta kom upp, de hummade och klippte och klistrade. Föga anade de att de kopierat ett felmeddelande.

Jag skulle betalat guld för att se deras reaktioner.

När nyhetstorkan slår över i nyhetspanik

Aftonbladet tog i veckan sitt samhällsansvar och ställde Dressman mot väggen. Varför? Deras klädstativ såg ut som ett hakkors.

 

Själv känner jag mest med Johan Arkert som fått skriva…eh…artikeln. Vad förväntar man sig för svar? Antagligen inget. Antagligen är de bara ute efter att få några skratt med huvudskak och att några bloggar länkar till dem. Som nu.

Ajdå.

Fram med papper och penna för intressenotering

Jag har shorts och sandaler på jobbet i dag!

Det kan ju tyckas vara en axelryckning. Men själv känner jag mig lite busig.Som att jag gör något förbjudet. I juni förklarade reporterTherésia att shorts på jobbet (eller överhuvudtaget) är en big no-no och bevisade saken med någon krönika av Magdalena Ribbing.

LegendTorCarlid (ja, efter 40 år på Dagen förtjänar man ett sådant epitet redan nu) hakade på och menade att ”Har du shorts på dig på jobbet blir man ju lite irriterad”.

Och sådant där tar man såklart intryck av. Inte vill man att ens bara ben ska uppröra någon.

Men så nu, den här veckan, så är de båda på semester samtidigt. Och då dansar vi på bordet, råttorna, mina tår och jag.

…eller så var alla byxor och strumpor i tvätten…

Tack och lov till järnrör

Var är jag, kan man kanske undra när det är så tyst här. Jag har haft lite halvledigt. Skönt så det

förslår. Roat mig i solen och sovit. Och såklart rulltrappesnurr. Ni vet det där roliga som de gjorde i den där filmen jag visade? Men tyvärr blev det inte mer än leta. Partypooparna på gallerior och varuhus har satt upp små järnstänger överallt. Precis så att det blir omöjligt att snurra.

 

Men så kommer jag tillbaka till jobbet  och tipsas om ett till videoklipp som gör att jag ändå känner viss tacksamhet till de där järnrören mellan rulltrapporna:

 

 

.

 

 

Tårta och vadslagning

Det firas med tårta här på redaktionen. För det där med årets varumärke, ni vet. Det var trevligt.

Trevligt är också Birger Schlaugs kommentar:

”Självklart vann Dagen. Varumärket är lysande, och ni jobbar med seriöst och engagerat än de flesta i Visby. Tusen kronor blir det till Rädda Barnen, från ett f.d. statsråd som jag ingick ett vad med. Jag skulle betala 1000 kr om Dagen inte vann, han lovade att betala 1000 kr om Dagen vann. Säkrare har jag aldrig varit när det gället ett vad!”

 

Förresten. Vi har skapat en överblick av den hektiska webbtv-veckan som gått. Här har vi listat våra reportage, sända seminarier och allt annat webbtv-aktigt: Dagen.se/almedalsveckan

Tell your friends.

 

 

Jorå jag är här, och jag lever

…fast jag hade tänkt att ta ledigt i dag.

Men så är det en del som ska styras upp. Och så sitter jag här ändå, fast vid datorn.

Det kommer en del här framöver.

Bland annat lite bonusmaterial från veckan som gått. Tror vi fångade ett riktigt intressant samtal mellan Pelle Hörnmark och Anders Carlberg.

Återkommer.