månadsarkiv: december 2008

Ulf Ekman har aldrig varit tyngre

Med bakgrund av posten om nyteknologisk välsignelse har jag tidigare lyft flera goda exempel på kristna sammanhang som lyckas med sina tryckannonser, webbtv-reklam eller intron.

Det är roligt att lyfta goda exempel, och jag fortsätter gärna. Fortsätt maila tips på klipp, annonser, sajter, design eller annat digitalt som visar hur församlingar eller andra kristna sammanhang lyckas.

Det senaste fyndet kommer från Livets ords egna webbtv-sändningar. Jag har tidigare bloggat om hur församlingen verkligen har lyckats förstärka budskap med video och grafik. Och det som följer är, i mina ögon, det bästa de har gjort.

Från Livetsord.se sänder församlingen flera olika egenproducerade program. Främst gudstjänster. Men även några studioproduktioner. Som Ulfekman.nu. Och det är den programvinjetten jag vill belysa.

Vinjetten, som startar strax efter att Ulf Ekman sagt några inledande välkomstord, ger en otrolig tyngd till hela programmet. Kameran sveper över Ekmans presidentliknande skrivbord. Vi följer honom när han förbereder sig, hör på radion hur hans senaste utspel förändrade Sverige, scrollar igenom New York Times, skriver ett mail, antecknar något och avslutar med Bibeln som landar som själva fundamentet över hans arbete.

På litet utrymme och kort tid lyckas man skapa en bild av en framgångsrik man med stor internationell erfarenhet och pondus. Jag tvingas liksom till en stark känsla av respekt, erkänna en ledare med pondus vars åsikter verkar sätta avtryck i vadhelst han gör.

Sekunden senare senare börjar ett halvtimmes studioprogram med Ulf Ekman, och jag kan inte annat än att beundra en vinjett som höjer ett helt program. Kolla själva:

Nejdå, vi har haft webbtv tidigare

Medievärlden ringde mitt i förberedelserna för vårt eftermiddagsglöggparty här på redaktionen, och undrade lite om gårdagens inspelning. Jag svamlade i några minuter, och det är säkert så att jag gav uppfattningen att det igår blev start för vår webbtv-satsning, som Medievärlden skriver.

Så är dock inte fallet. Och det vet ni som har hängt med på Dagen.se ett tag. Inte nog med att vi bland annat prisats för att vi var första tidning som använde oss av livesändning genom Bambuser, vi har också haft regelbundna webbtv-satsningar i samband med större evenemang. Som de fina dagliga inslagen från i Almedalsveckan, eller intervjuerna under Bokmässan. Och innan jag började har redaktionen flera gånger gjort enkla intervjuer med både egna redaktörer och på-plats-intervjuer.

Men det vi gjorde igår var på många sätt unikt, det också. Istället för att bara låta läsarna ta del av de krympta och redigerade intervjuerna i tidningen får de tillgång till grovmaterialet, som sagt. Det är roligt är det går att göra. Och med reporter-Theresia som ledare för samtalet blev det proffsigt, naturligt och enkelt.

Men det får ni som sagt se först i januari i samband med artikelpubliceringen.

Uppdaterad:
Nu är artikelrubriken ändrad.

Webbtv och lysande medarbetare

Har precis kommit hem efter en alldeles för lång kväll på Dagen.

Det var ett gäng inbjudna för att debattera mot varandra inför en kommande artikelserie, och reporter-Theresia kom med en lysande idé om att spela in den.

Jag nappade, så klart. Jag gillar den tanken. Att, istället för att reportrar stänger in sig i små intervjurum med tre personer och en bandspelare, ge läsaren möjlighet att ta del av grovmaterialet. Allra helst i form av rörlig bild. På så sätt blir det, för den läsare som vill, ännu lättare att verkligen skapa sig en egen uppfattning. Det är något av det som är vackrast med journalistiken – att utmana och ge verktyg för läsaren att skapa en egen åsikt.

I det här fallet blev det en timslång debatt som vi sannolikt också gör klipper en betydligt kortare version av, med highlights.

Sannolikt är det här bara uppvärmning för vad som kommer under hösten. Men mer om det efter nyår.

Förresten. Vi var två som prisades i dag. Även Daniel Zackrisson på Dagens marknadsavdelning fick pris. Och det är otroligt välförtjänt. Daniel är engagerad, driven och har visat fantastiska resultat under året. Anders Gustafsson har bloggat om saken, där du även kan läsa motiveringen.

Bäst av allt? Daniel börjar på Dagen.se 2009.

En synnerligen kompetent och sympatisk medarbetare. Jag ser fram emot det samarbetet.

Jag är "Årets medarbetare"

Det här går inte riktigt att säga på något ödmjukt vis. Men jag vill gärna dela det med er, för jag tycker det är fint på så många sätt.

I dag, på ett internt möte, fick jag pris som Årets medarbetare på Dagen.

Fina blommor, ett stipedium och en ännu finare motivering:

För att ha berikat redaktionen med en unik kompetens och en imponerande ambitionsnivå.

För att ha tagit klivet från oprövat kort till att bli en opinionsbildare att räkna med
För att ha lyft fram och profilerat
flera andra av tidningens medarbetare

För att framgångsrikt ha byggt relationer med läsarna och samtidigt utmanat dem så det räcker och blir över

Till en av Sveriges kaxigaste redaktörer, med en framåtanda utöver det vanliga.

Årets medarbetare 2008:
Emanuel Karlsten.

Och varför sitter jag och skryter om det här? Därför att jag är glad. Glad för att Dagen uppskattar det jag gör. Glad för att ha satt avtryck. Glad för att ha tagit med Dagen på den resa som jag utlovade på min allra första arbetsdag. Glad för att få möjlighet att stega före en svensk kristenhet ut på webben. Glad för att visa att det inte behöver handla om stora resurser, utan rätt tänk. Glad för att Dagen som papperstidning inte känner sig hotad av webben, utan på riktigt börjar se vilka möjligheter den ger. För tidningen kommer inte dö – den kommer bara sluta ha ett likhetstecken med papper.

Och någonstans hoppas jag att det som uppmuntrar mig också uppmuntrar er. Att inte se webb och nät som någons slags nörderiverksamhet, utan som en av de mest demokratiserade bärarna någonsin för att nå ut eller vinna engagemang.

En arena en svensk kristenhet allt för länge försummat. Tänk om den kunde utnyttjas bättre 2009.

Bästa dokumenteringen av jordskalvet

Det är nästan så att man är lite avundsjuk på de som var vakna eller väcktes av jordskalvet i södra Sverige i dag. Tänk. Hur ofta får man vara med om ett jordskalv av den här digniteten, liksom?

I synnerhet när det är ett såntdär ofarligt skalv. Som man inte dör av. Bara som en större version av en nöjesfältsmaskin

Jaja. Hursomhelst lyckades SVT få de bästa bilderna av denna jordbävning. De ställde en fast kamera med en julgranskula som förgrund i samband med projektet Musikhjälpen. Där stod kameran hela natten och filmade radio-dj:s. Och så lyckades man fånga lite av den märkliga känslan det måste ha varit av att stå upp i en jordbävning.

Läs och se det här!

En protest av bibliska proportioner

Kolla på det här! Bush är på besök i Irak och håller en presskonferens. På plats sitter en irakisk journalist så missnöjd med Bush och hans politik att han inte kan tygla sig själv. Han ställer sig upp, skriker och tar sedan i snabb takt av sig skorna och kastar dem mot en duckande Bush.

Jag kan tycka att det är ett synnerligen sympatiskt uttryck för ilska. Att kasta skor (v10).

Bushs kommentar? ”Allt jag kan säga är att det var storlek 43″

Måndagsyoutube – Finanskrisen förutsågs 2006

Via Vassa Eggen hittar jag en sammanställning av analyser från Euro Pacific Capitals vd Peter Schif. Redan 2006 började han förutspå och varna för en djup finanskris under 2007 eller 2008. Och han var relativit säker. Redan två år innan. Månad efter månad upprepade han varningen. Nyhetssändningar bjöd in honom och lät andra experter bokstavligen skratta ut honom. Reta honom för det absurda påståendet. Men han vidhöll och argumenterade bättre än de andra.

Ett oerhört fascinerande klipp.

Idolfinalen 2008 i bilder

Jorå. Vi var där. Bevittnade infernot Idol 2008 på plats. Såg det ni inte såg. Som när de spelade in det konstiga klippet därJihde låtsades imiterade sig själv. Som när Katrin Zytomierska blev utbuad(!) när hon gick upp på scenen.

Helt enkelt en kväll som pendlade mellan hopp och förtvivlan:

När kvällen inleddes var vi redo, laddade och beredda att ta hem det här åt Alice. Vi samlade alla gratisprylar/kläder som fanns och beredde oss för en tuff kväll mot Kevin.

Kolla, de delade till och med ut Alice-armband! Givetvis hade något företag kommit på att man kunde ha armband med olika färger för de olika finalisterna. Och Alice fick…hudfärgat?!

 

Ju närmare vi var programstarten, ju mer insisterade min syster att det får vara nog med undanflykterna. ”Nu sätter du på dig den här tröjan”.

 

Snart sitter jag i en alldeles egen Heja-Alice tisha. Inte helt bekväm där. Inte min omgivning heller för den delen.. Folk börjar snegla på mig som om jag vore en dåre.

 

I en av pauserna står jag i toalettkön när tioåriga killar tittar på mig, min tröja, och på mig igen. Så rynkar de på näsan och lyckas med  förpubertalt förakt säga ”Så du röstar på Alice?”.

Jag tittar på tröjan. ”Ja”.

Nya trettonåriga killar sluter upp i kön och får syn på tröjan. ”Röstar du på Alice”

Det börjar bli obekvämt.

”Ja, det gör han, se på tröjan”, säger de första tioåringarna.

”Men varför?”, frågar trettonåringarna igen

”Hon är bra! Bättre än Kevin i alla fall”

Det blir lynchstämning i toakön. En såndär svensk som mest går ut på att ge mycket arga och manande blickar.

Jag berättar om händelsen för min syster. Hon är mycket nöjd mitt martyrskap. Vi tar genast en ny gruppbild för att förstärka vår tillhörighet.

 

Programmet fortsätter och vi är fullt upptagna med att följa allt som händer på scen under programmets gång…

….och roa oss med annat under den där bedrövligt långa ”nu ringer ni och röstar”-pausen

 

Så ska det till sist avgöras vem som blir Idol 2008. Spänningen är olidlig.

 

Men det är inget mot känslan av tomhet (skräck?) när Kevin utropas som vinnare.

 

På väg ut tvingas vi täcka över våra tröjor. Man vet aldrig vad de galna Kevin-fansen skulle kunna  göra i ren skadeglädje. Ni skulle höra hur de skrek!

 

På tunnelbanan hem trängs vi med minst hundratusen personer. Damen närmast i bild (till vänster) är jurymedlemmen Lailas mamma får vi reda på under resan. Hon beklagade sig lite över trängseln i vagnen ”Det var precis så här Bagges mamma sa att det skulle bli”. Annars tyckte hon det var fint anordnat det här i Globen, även om de bara bjöds på kaffe. ”Sist fick vi mackor i pausen och de kom och hämtade oss i fina bilar”.

 

Väl hemma, när vi fått i oss lite julmust, kunde vi konstatera att vi var rätt nöjda ändå. För även om Alice var bäst så är han rätt ok den där Kevin ändå.

Så grattis Kevin – Idol 2008. Vi hade en trevlig kväll i ditt sällskap!

Alice blir Idol 2008 – det är vår bön

Jag har hållt mig från att Idol-blogga i säkert åtta veckor. Inte ens när min favorit Lars åkte ut skrev jag något. Men nu struntar jag i allt det där. För ikväll är det Idol-final och jag och min syster har biljetter till Globen!!

Vi har förberett hejarramsor, konfetti, tifo och bokstaverat Alice på våra magar. Nä, det kanske vi inte har. Men vi har i alla fall tränat sms-tummarna så att inte den där påklistrade Kevin ska vinna.

För visst, Alice kanske har stått där och hängt löst några gånger. Alice har kanske inte varit helt stabil rakt igenom. Och även om hon har rösten, kontrollen och fördelen av att se ut som en orientalisk prinsessa från en disney-film så är Alice främsta styrka att hon inte är Kevin.

Hur trött är vi inte på denna karaoke-kille? Som älskar allt och alla så mycket att han liksom glömmer tänka på andningen. Han älskar scenen, han älskar Sverige, han älskar att sjunga, han älskar att knyta skorna.

Nej, det där går inte alls. Vi köper det inte, Kevin.

Inte jag och min syster i alla fall.

Och visst. Vi erkänner villigt att Kevin har legat som favorit hos många, och i många omröstningar. Men vi tror att det kommer avgöras på låtvalen ikväll. Och framförallt vinnarlåten. Det blir en ballad, det blir smäktande och när Alice sopat banan med låten kommer vi vlämnas med enbart tårar rinnanden nerför kinderna. Och reflexmässigt kommer vi stå upp, var vi än är, applådera och busvissla. Skaka på huvudet och inte förstå hur så mycket röst kom ur så lite tjej. Alice blir Idol 2008.

Det kan vi väl få hoppas i alla fall.

Alice! Vi håller på dig!

Veckans länkar v50

* Aftonbladet och Bloggportalen instiftar bloggpris. Roligast är att man gör det i sju olika kategorier. Sju pris till olika bloggar också. Men jag saknar kategorin Religion/filosofi? Trist.

* Bigbloggs.se har startat. En sajt som ska rensa ut intressanta bloggar från ”slasket”. Högfärdigt och lite sent påkommet. Dessutom saknar även de religionskategori bland sina utvalda bloggar.

* Apropå göteborgshumor så öppnade GP ett forum för att komma på namnförslag till isbanan i Heden. Det var så klart som att öppna alla fördämningar för ordvitsande göteborgare. Finalister bland bidragen HedIS, GaICE, ExercISen, MetropolIS. Och bland de som inte vann var följande: ”Då de ligger nära hedendomen (körka vid heden) så kunde kanske Frälsis va ett namn som är i göteborsk anda”

* Jesussajten heter en sajt som samlar en massa länkar till kristna webbplatser. Förutom om de är katolska. Katoliken Charlotte Therese försökte registrera sin blogg på Jesussajten men fick till svar:
”Jag är inte emot den katolska personen, de flesta katoliker vill ju vara med Gud och Jesus, dock blir det ju problem när t.ex. påven är Jesu ersättare på jorden, samt flera andra läror som katolska kyrkan lär ut. Att de sedan dödade 500 miljoner människor som inte omvände sig till dem på medeltiden ger en viss signal…”
Det är alltså inte hennes fel, utan hennes samfund som gör att hon inte platsar på vad som kallas ”Jesussajten”(?)

* Någon som funderar hur det fungerar på en kristen dejtingsajt? Rymdhunden Lajka ger en en titt in bakom betalkulisserna på kristna dejtingsajten Sjunde himlen.

* Mediegurun Martin Jönsson bloggar en liten kärleksförklaring till Trots allt i samband med att den läggs ned. Läs den. Den är väldigt bra. Det är Trots allt också – det enda pappersmagasin jag aktivt valde att prenumerera på.