Sitter och tittar på bilder av Lars Stjernkvist i samband med bildsättning och slås av att det är en extremt tacksam person att ha i en bildbank. Hans utseende förändras liksom aldrig. Tänk vad enkelt allt skulle vara om alla hade samma egenskap. Scanpix hade bara behövt ta lite bilder på en person glad/arg/profil/hutandes-med-näven och sedan hade det räckt i tio år.

Det är i alla fall fallet med Lars Stjernkvist. Bild till vänster från i förra veckan, och bild till höger för tio år sedan.

***

Apropå bilder så gjorde Portfolio en rolig upptäckt. När Wall Street Journals journalister började rapportera om den allt mer dystra börsen ändrades också ansiktsuttrycken på reporterns byline.

(via vassaeggen)

***

Hör du till dem som har svårt att förstå varför det skulle vara så fel av FRA att avlyssna? Bloggen Enligt min humla har tagit ned det på sagonivå. En extremt pedagogisk sådan om Frank och Jessie.