Jag har hållt mig från att Idol-blogga i säkert åtta veckor. Inte ens när min favorit Lars åkte ut skrev jag något. Men nu struntar jag i allt det där. För ikväll är det Idol-final och jag och min syster har biljetter till Globen!!

Vi har förberett hejarramsor, konfetti, tifo och bokstaverat Alice på våra magar. Nä, det kanske vi inte har. Men vi har i alla fall tränat sms-tummarna så att inte den där påklistrade Kevin ska vinna.

För visst, Alice kanske har stått där och hängt löst några gånger. Alice har kanske inte varit helt stabil rakt igenom. Och även om hon har rösten, kontrollen och fördelen av att se ut som en orientalisk prinsessa från en disney-film så är Alice främsta styrka att hon inte är Kevin.

Hur trött är vi inte på denna karaoke-kille? Som älskar allt och alla så mycket att han liksom glömmer tänka på andningen. Han älskar scenen, han älskar Sverige, han älskar att sjunga, han älskar att knyta skorna.

Nej, det där går inte alls. Vi köper det inte, Kevin.

Inte jag och min syster i alla fall.

Och visst. Vi erkänner villigt att Kevin har legat som favorit hos många, och i många omröstningar. Men vi tror att det kommer avgöras på låtvalen ikväll. Och framförallt vinnarlåten. Det blir en ballad, det blir smäktande och när Alice sopat banan med låten kommer vi vlämnas med enbart tårar rinnanden nerför kinderna. Och reflexmässigt kommer vi stå upp, var vi än är, applådera och busvissla. Skaka på huvudet och inte förstå hur så mycket röst kom ur så lite tjej. Alice blir Idol 2008.

Det kan vi väl få hoppas i alla fall.

Alice! Vi håller på dig!