Jonna bloggar antagligen bäst om det här allahjärtansdag-fenomenet.

”Kvinnor är lätta att fira. De kan firas med:

1. Blommor
2. Fin choklad i fin ask
3. Inredningsprylar
4. Skönhetsbehandlingar
5. Skönt toapapper

Män är svårare. Därför behöver de inte firas lika mycket.”

Denna Jonna är också min flickvän, och jag är smärtsamt medveten hur viktigt det är med uppmärksamhet såna här dagar. När dagen så började med frågan ”Jag ser inte din hälsning bland alla hjärtansdag-hälsningarna på Dagen.se?” reflexade jag ”Vad menar du?” samtidigt som jag kvickare än läderlappen(?) kodade in en hälsning. ”Det kanske blivit något fel på sidan? Du får nog uppdatera igen!?”, ljög jag, och lyckades rädda, vad jag förmodar var, förmiddagsskvallret bland hennes tjejkompisar.

Höjdpunkten blev eftermiddagen. Via nåt blommogramföretag hade jag dagen innan skickat en ros, och när hon på eftermiddagen ringde och sa ”Två likadana rosor?! I två olika paket?!! Så otroligt romantiskt!!” så spelade jag bara med och svarade i ickemeningar, för att försöka få förstå vad som hänt. Uppenbarligen har blommogramföretaget skickat min beställning två gånger, men bara dragit en betalning.

”Män är svårare. Därför behöver de inte firas lika mycket.”

Nej, det är belöning nog om vi lyckas klara oss igenom den här dagen.
Phew.

En nischad sajt som Dagen.se har ofta lite mer tidlösa artiklar. Och ofta väldigt bra artiklar.

Varje dag sållar våra besökare ut de mest intressanta nyheterna i vår klicktopp, till vänster på sajten. Mycket populärt, verkar det som, och därför har vi nu utvecklat det lite till.

Med start i dag kan du se veckans mest klickade. På så sätt får du överblick av de våra mest populära nyheter från veckan som gått (uppdateras dynamiskt, så listan alltid innehåller de senaste sju dagarnas mest klickade).

Fint, va?

Och just det! Vi har en fin ny funktion i dag.
”Rätta oss!”

Under varje artikel på Dagen.se finns den fula lilla röda knappen med ett utropstecken(ja, ikonerna kommer blir snyggare och mer enhetliga). Klicka på den och rapportera in om vi stavat fel, har faktafel eller något bara ser dumt ut.

Håll Dagen.se felren, helt enkelt.

Till sist, ang Carolaposten: Ingen av de tävlande gissade att Carola sprang ut med ”utvandrarna”. Skönt. Däremot var det två som gissade på psalmboken, hälsar tävlingsansvarig.

Av outgrundlig anledning kommer jag ikväll gå och få spö.
Jag har en vän som fått för sig att bra träning lika med stora blåmärken. Och att jag bör hänga med. Jag har försökt, så subtilt och finkänsligt som jag kan, hinta om att just slagsmålsträning kanske inte är något för mig. Det har gått honom helt förbi.

Strax innan midnatt fick jag så följande sms:
Kl 20 imorrnkväll. [ADRESS] (glöm att jag skriver ut var jag ska vara!)  MUDO med mitts – ta med mjukbrallor, träning sker barfota.

I natt! Trots idogt duckande var karaktärslösa jag tvungen att svara jakande.
Och Mitts? Jag vet inte ens vad det är. Sannolikt ett tillhygge man slåss med. Som baseballträ. Typ.
Därför dröjer jag nu kvar här på jobbet. Stryker mig ömt över armarna medans de fortfarande är fria från blåmärken. Sträcker på fingrarna och försöker njuta av vad som kan vara sista gången fingrarna obehindrat får vandra över tangentbordet.

Adjö. Imorgon skrivs bloggen antagligen med nästippen. Om inte även näsbenet är brutet.

Det kom ett pressmeddelande i dag.
Ämnesrubrik: ”Tjejer har fler hål”.
. . .
Öppnar mailet och pustar ut:

”Bifogat ett pressmeddelande från Folktandvården
mvh
Christian Larsen, pressekreterare”

De fick mig iaf att klicka.

Carolas firar 25 år i en privat (nåja, 120 inbjudna) jubileumsfest i Malmö. Och självklart ville hon ha med Dagenläsare på festen. Vi fick 20 biljetter till den exklusiva festen, och en tävling gick av stapeln förra veckan.
Sent i går natt publicerades vinnarna och ovanligt många har tävlat. Inte så konstigt. Kvällspress har gjort vad de kunnat för att måla upp bilden av en extremt unik kväll där Carola tar med sina närmaste. Till och med en halv (äh – jag försöker mest spela häftig) carolafan som jag hade velat vara där. Om inte annat bara för att få dricka…äppelcider med människor i stjärnglans.

Men det var inte det roligaste. Det roligaste var Carolatrivian i våra frågor.
Särskilt sista frågan:
5) Vilken bok var det som en programledare refererade till att Carola läste backstage när hon uppträdd med Främling?
1. Psalmboken
X. Bibeln
2. Utvandrarna

Utvandrarna. Tänk om det var Utvandrarna Carola stod där bakom kulisserna och läste. Kan ni se bilden? Den sista posen i Främling hinner inte ens tona ut innan Carola störtar in bakom kulisserna.
”Var är utvandrarna?! Jag kan inte slita mig! Upplösningen är olidlig!”.
Och när poängen kommer in. tolvpoängare efter tolvpoängare. Men allt Carola kan tänka på är om guldet verkligen kommer bli till sand.
”Jag hinner nog läsa ett kapitel till”
Inte ens när hon står klar som vinnare kan hon, unga Carola, släppa boken, utan hoppsastegar in på scenen med Mobergs mästerverk i handen, vevandes med den över huvudet.
Tänk om.

Detta har jag fnissat åt hela helgen.
Ett lyckat svarsalternativ, helt enkelt.

Det finns ganska mycket att säga om ”munken”. Bäst om det skrev antagligen Hasse redan för en månad sedan. Han konstaterade då att munkens agerande antingen handlade om (1) en provocerande variant av konstinstallation (inför bok?), (2) att han helt enkelt är ovanligt ivrig, och inte riktigt tänkt igenom eller (3) att han är sjuk.

Själv lutar jag åt alternativ nr1. Särskilt med bakgrund av den artikel och webbtv-klipp som vi har publicerat i dag. Vår nyhetschef Andreas Nilsson, med självgående nyhetsnäsa, var vanlig besökare i Filadelfia när munken satte sig några meter framför honom. Han fångade hur en anonym ”frilansare” sprang efter honom med kamera, utan att vilja kommentera varför.

Det är klart att det handlar om nåt framtida bok eller tv-program.

”Munken” verkar dessutom engagera en hel del läsare. Nyheten låg ute under söndagen och måndagen och klickades varm, och när vi idag släppte den förfinade tidningsversionen med tillhörande film letar den sig upp på klicklistans topp för tredje dagen i rad.

Inte för att vi i dag hade mycket mer att tillföra i ämnet – men vi hade rörliga bilder.

Intressant. Och viktigt att lära av hur vi kan hantera bilder, videoklipp och text till intresseväckande och heltäckande webbjournalistik.

Dessutom – vi har en hel del ess i ärmen kring det här. I framtiden.

För övrigt – ja, töntbilden på mig själv här till vänster ska bytas.