Veckans länkar v41

Nu renodlar vi den här bloggen

Ulf Ekman-texten del 3 verkar dröja. Jag inser att jag är på väg in i ett getingbo där, så jag låter det få en genomläsning till innan jag publicerar den.

För en månad sedan skrev jag en bloggpost där jag försökte göra upp med mig själv, med er. Där jag pratade om att du, läsare, och jag har glidit ifrån varandra.

Sällan har jag fått så kraftig och innerlig respons från er läsare. Ni skrev utlämnande långa brev. Där ni kände igen er i mycket av det jag skrev. Om kyrkan. Om Gud. Och sånt.

Jag vill tillbaka till att skriva sådant. Och ni också. Vi tycker det är viktigt. Därför har jag försökt sortera ut en del annat bloggande härifrån.

I dag presenterades jag som en del av bloggarteamet Same same but different. En medieblogg som vill driva debatten kring vad som händer när tidningen blir digital. Samma grej som papper, men ändå olika, liksom.

Min premiärpost handlade om journalisternas högfärdighet. Inklusive en känga till mitt eget fackförbundstidnings chefredaktör som göder misstron gentemot digitala medier.

Läs gärna den texten här.

Min ambition är nu att den här bloggen uteslutande kommer att handla om Dagen.se, obegripligt lättsamma saker och Gud. Att den blir mer personligt reflekterande kring Gud och kyrka.

Kanske redan imorgon. Om Ulf Ekman, Anders Wejryd, radikalitet och kyrkan. Vi får se. Jag vill sova på saken.

Reflektioner från Ulf Ekman-morgonen, del 2

Det här är en av tre poster om min Ulf Ekman-morgon.

1) Uppsala svindlade mig på en p-bot.

2) Så gjorde vi Bambusersändningen

3) Ulf Ekman gick från samkönad-succé till kvinnopräst-tveksamhet – men drev ärlig retorik.

Nu hoppades ni kanske att det skulle vara i den här posten jag skulle skriva om homosex och Livets ord-pastorn? Men icke.

Den här är till för er som ringer, mailar och kommenterar om hur vi gör våra webbsändningar.

Så här har det sett ut under de två dagar vi har varit i Uppsala och filmat frukostsamtalen.

Det ser otroligt mycket mer avancerat än vad det är.

Följande behövs för att göra en sändning med den kvalitet vi hade:

Ett bambuserkonto.
En kamera med firewireutgång.
En dator med firewireingång
Internetuppkoppling
Firewire-kabel.
Ljudbord och kabel mellan ljudbord och dator.

Ingenting mer behövs. Att jag sedan har valt att ha ytterligare en dator med 3g-uppkopling handlar mest om back-up och för att kunna kontrollera att det går att se sändningen ”utifrån”.

Vi har också valt en något mer avancerad kamera. Av två skäl: 1) Den ger bättre bild. 2) Den har optisk zoom. Det senare visade sig vara väldigt praktiskt den här gången. Eftersom ljudbordet var långt från scenen och det var opraktiskt att stå så långt från den kunde vi stå på läktaren och zooma in på frukostsamtalet.

Men det går minst lika bra att använda en vanlig handkamera med firewire-utgång.

Genom att koppla in den till datorn blir kameran en webbkamera, helt enkelt. Och i stället för att plocka upp ljudet via datorns mick lånar vi en kabel från mixerbordet och kör in i datorn.

Det kräver så klart en gnutta teknisk förståelse, men allra mest kräver det nyfikenhet. Testa och köra.

I dag valde jag, för första gången, att ladda ner Bambusers egna program som tillåter att skräddarsy sändningen. Med den kan vi välja att sända större bild om vi har stabil internetuppkoppling samt fixa mer med ljud och bild. Det fungerade fantastiskt smidigt! Bambuser går från klarhet till klarhet.

Under sändningen fokuserade jag på att vara kanalredaktör i chatten. Skriva, interagera med andra som chattade och svara på frågor om vad som sades.

I efterhand förstår vi att satsningen att åka till Uppsala och filma de båda samtalen var smart, rätt och viktig. De båda sändningarna har blivit en av våra mest tittade någonsin, efter bara två dagar.

Det var liten arbetsinsats. 40 minuter innan, 15 minuter efter. Men för läsarna gjorde vi en tjänst. Gav en möjlighet för dem att själva skapa sig en uppfattning om både ärkebiskop Anders Wejryds resonemang och Ulf Ekman, utan en journalists filter.

Klippens kvalitet är dåliga och långa. Men det är alldeles uppenbart så att det är mer värdefullt att få möjligheten att se det själv, live för att skapa sin egen uppfattning.

Sedan kommer vi göra ett journalistiskt urval av samtalet. Välja vinkel och skriva artiklar som kommer lyfta fram det vi uppfattar var mest intressant. Men det står så klart inte i motsats till värdet av att som läsare själv få se och reagera på sändningarna – i realtid.

Reflektioner från Ulf Ekman-morgonen, del 1

Jag har en del att avrapportera från morgonen i Uppsala. Så jag tänkte att vi kunde testa på något nytt? Dela upp det i tre poster så här? Så kan ni som vill nörda ner i er i antingen mina menlösa vardagsutbrott, tekniknörderier eller Ulf Ekman-analys välja var sin post, liksom.

Här är mitt index av delposterna.

1) Uppsala svindlade mig på en p-bot.

2) Så gjorde vi Bambusersändningen

3) Ulf Ekman gick från samkönad-succé till kvinnopräst-tveksamhet – men drev ärlig retorik.

Ja, jag vet. Ni är mest sugna på det där med homosex och Ulf Ekman. Så scrolla upp dit direkt då. Själv tar jag sakerna i tur och ordning.

Jag kom till Uppsala innan solen i morse. Innan livet vaknade. Det var helt tomt på gator och torg. Och jag parkerade som vanligt utanför kyrkan. Kollade noga efter om det var förbud, om det var vissa tider, om det kostade pengar. Inga skyltar i någon ände av kvarteret.

Däremot en skylt för MC-parkering. Alltså en sådan som tydliggör ”här är det inte vanlig parkering, utan plats för mc”.

 

Jaha. Då är det väl bara att parkera. Jag ställde mig dessutom bakom en gigantisk container som ställts upp. Och i värsta fall – får en container stå här måste väl en bil få göra det.

Trots det kommer jag ut och hittar den här sketna pboten!!

Motivering: ”Lokal trafikföreskrift”. Och så bifogar de en lite broschyr som förklarar att ”Uppsala centrum är ett område med parkering tillåten högst 5 minuter i följd”.

Hur ska jag förväntas veta det? Kan ni föklara det Uppsala? Ska jag behöva plugga lokala trafikföreskrifter innan jag besöker en stad?

Ni ska få igen, Uppsala. En dag. Då blir det tillbakakaka.

Ulf Ekman och kändissvar

Det gick ju bra i morse. Även om jag fick stiga upp ur sängen så tidigt att Gud borde införa det som en åttonde dödssynd.

Samtalet var över förväntan, tycker jag. Det var avslappnat och Anders Wejryd sa saker om frikyrkan som jag aldrig hört honom säga någon annanstans. Det är väl värt en lyssning. Bloggaren Brygubben har sammanfattat allt i text på ett föredömligt sätt.

Min personliga reflektion är att när vi ska ta upp riktigt heta frågor så bränner det till allra mest när det handlar om sex. Homosexualitet, i det här fallet. Men det är kanske som en deltagare analyserade det i efterhand: ”Precis som i standup – sex fungerar alltid”.

Imorgon ska Ulf Ekman intervjuas för frukost. Det ska bli spännande att se om han kan få samtalet att kännas lika intressant.

Och ni ser till att vara med? Eller hur? Så kan vi chatta live om hela frukostsamtalet. Håll koll i den här artikeln imorgon från 07.30, alltså.

***

För övrigt: Jag har beslutat att tacka nej till att vara någon slags ”kändissvarare” för en sms-tjänst. Ni var väldigt på och uppmuntrande när jag bloggade och frågade er. Men kommentaren Thess fick mig att tänka:

Gör det inte om det känns fel med magkänslan, annars Shoot!”

Och ju mer jag tänkt på det ju konstigare har det känts. Det är naturligtvis något kittlande att frågan ens ställs. Men någonstans behöver jag värdera de saker jag ställer upp på, sätter mitt namn på.

Att be er skicka in fråge-sms till en extern tjänst kan jag inte riktigt motivera. Varken för mig själv eller för er.

Vi är i en tid då journalister får allt mer framträdande positioner. Där bylines blir större än artikeltexterna. Samtidigt som jag tror att det är en positiv utveckling (texter blir lättare att relatera till om du förstår personen bakom) är den riskfylld. Makt koncentreras och kan därmed lättare påverkas. Vi journalister har därför extra stor anledning att hålla avstånd till företag och andra aktörer. Bibehålla bilden av oss som en yrkesgrupp som strävar efter att skriva artiklar där vi delger båda sidor av en story och låter dig bilda en egen uppfattning.

Det kanske är pretentiös att tro eller ens insinuera att det är vad som skulle ske om jag gjorde ett ”kändissvar” med sms-tjänstföretaget. Men att jag ens tänkte tanken räcker. Det innebär att det finns någon annan som kommer göra det också.

Det tvivlet har varken jag eller journalistskrået råd med. Vår trovärdighet är redan tillräckligt befläckad.

Effekter av en vecka som Facebook page

Det är spännande att följa utvecklingen för vad som händer efter att flyttat vårt Facebook konto till en page.

Jag har tidigare bloggat om hur Facebook är en av våra viktigaste medarbetare och vår största externa trafikkälla efter Google. Därför är det så klart viktigt och spännande att följa utvecklingen. Kan vi behålla trafiken?

Vårt vänkonto på Facebook hade nästan 1500 vänner. I dag, en vecka senare, har 600 av de vännerna gått över till att bli fan. Några är tveksamma, några menar att de kunde tänka sig vara Dagens vän, men inte vårt ”fan”. Och flera har rapporterat att det inte har fungerat att lägga till sig på vår fanpage. Facebook har uppenbarligen haft tekniska problem.

Därför skickar vi i dag ut inbjudningar till dem som ännu inte blivit våra vänner. För att man med ett klick ska kunna bli vårt ”fan”.

Vi har definitivt märkt av den ökade arbetsbördan med Facebook page. Då vi inte får något mail eller notifiering när någon skriver eller försöker kommunicera med oss får vi allt oftare gå in och kolla, och sent uppmärksamma när våra ”fans” upptäcker fel i våra texter. Men vi märker åtminstone att kommunikationen fungerar. I dag fick vi till och med vårt första heta tips över Facebook (det kan ni förhoppningsvis läsa om snart se länken). Skönt.

Men det allra märkligaste är trafikökningen. Trots att vi i dag bara har knappt hälften så stor skara ”fans” jämfört med antalet ”vänner” har vi ökat trafiken från facebook med 37 procent.

Drygt 600 fans har alltså gett oss mer trafik än 1500 vänner.

Och jag står helt utan förklaring. Visst, vi hade en bra nyhetsvecka under veckan som gick. Men om vi skulle jämföra två veckor tillbaka är veckans trafik fortfarande 19 procent större. Och jämför vi tre veckor tillbaka är det ännu större ökning – 46 procent.

Jag har försökt förstå, analysera våra trafiksiffror. Och det finns ingen logisk förklaring. För slutanvändaren får våra nyhetsuppdateringar med exakt samma exponering som tidigare. På exakt samma ställe. De kan kommentera och gilla som förr. Men ändå verkar de vara mer benägna att klicka nu.

Kanske är det nyhetens behag. Men det är ändå extraordinärt. Att vi med 600 fans får mer trafik än när de var våra ”vänner”.

Har någon en logisk förklaring får ni gärna kommentera. Vi följer tills vidare vår Facebook-utveckling noga. Och inser, än en gång, hur viktig vår närvaro där är.

Imorgon 05:15

I ett infall som bara kan tyda på total avsaknad av konsekvensförståelse har jag beslutat att åka till Uppsala imorgon för att filma frukostsamtalet med ärkebiskop Anders Wejryd.

Det är under Pingströrelsens föreståndardagar som man under två frukostsamtal kommer först (tisdag) intervjua ärkebiskop Anders Wejryd och på onsdag Livets ord-pastorn Ulf Ekman. Samma frågor till båda personer.

Jag tror det kan vara intressant för er läsare och tänkte sända allt live.

Men så inser jag att det börjar 07.30. I Uppsala. Vilket innebär att jag behöver åka härifrån senast 05.30.

Och plötsligt inser jag vilken urbota dum idé det var.

Lova att ni ärmed mig imorgon. 07.30. Vi har chatten öppen och allt. Ni är med och lyssnar, inte sant?

Vi säger så.

Godkväll. Eller natt blir det väl om jag ska upp imorgon.